- den levande borgen på södra Ölands stora Alvar
 Arkeologiska experiment »  Rekonstruktion av en järnåldersugn »

Vädret Eketorp

 

Rekonstruktion av en järnåldersugn

Under juli 2003 byggde och provbakade vi en järnåldersugn som man funnit spår av på Eketorp. Även tidigare har man försökt sig på att rekonstruera den förmodade bakugn som hittades vid utgrävningarna (1968). Under 1981 gjorde man två rekonstruktionsförsök. Båda dessa försök hade problem med sprickor i kalkstenen. Meningen med vår nya rekonstruktion var bl.a. att se ifall man med en annorlunda takkonstruktion kunde komma undan problemet med sprickor i takhällen Ugnen byggdes i stort sett efter Ulf Näsmans instruktioner (se bilaga). Några anpassningar gjordes under arbetets gång enligt devisen "funktion före estetik". Vi valde att göra taket med kalkstenarna ställda på kant, alltså med den vertikala brottytan in mot ugnen. Vi valde också att strunta i alvarmo till tätning, eftersom detta material visade sig mycket svårt att få tag på i erforderlig mängd. Vi valde att istället täcka ugnen med stora friska grästorvor. Till lucka valde vi en bit ekplanka.
Ugnen som hittades vid utgrävningarna.
Bakförsök 1:

Elden tändes 15.30 och fick brinna i ca en timme. Sedan rakades glöden längst bak och brödet sattes in direkt på ugnsgolvet. Luckan sattes för. Luckan var inte tillräckligt stor så en stenflisa användes som extra luckstöd. En grästorva lades över luckan som extra isolering. Efter 50 minuter öppnades ugnen. Bröden var då fortfarande degiga. Värmen var ganska så god uppe vid taket, men inte vid bottnen. Satte för luckan igen och lät bröden var inne i ytterligare 25 minuter, men de blev ändå inte klara. Denna första bakning var alltså misslyckad. Det misslyckade resultatet kunde bero på flera olika saker. Det skulle ha varit kul att prova de olika åtgärdsförslagen ett och ett, men vi vågade inte chansa eftersom pressen och stjärnkocken Karin Fransson skulle komma och provsmaka brödet följande dag.

 

Det var första uppvärmningen av ugnen kan ha spelat in, bottnen var förmodligen mycket kall och fuktig och hade behövt värmas extra länge. 1 timme var i vilket fall en väldigt kort värmningstid, vi bestämde oss för att öka till 2,5 timmar. För att få bättre bottenvärme bestämde vi oss också för att prova en idé som Charlotte Fabech hade. Idén var att lägga in en tunn kalkstensskiva ovanpå glöden istället för att raka bak glöden och sedan lägga in bröden ovanpå "bakskivan". Vi antog att skivan skulle spricka, men det spelade ju ingen roll.


Bakförsök 2:
Vi började elda klockan 10.00. Vi höll en stor eld som vi matade med ny ved fram till 12.15 . 12.40 lade vi in kalkstensskivan ovanpå glöden. kl.13 sattes bröden in och luckan sattes för. Efter 50 minuter togs bröden ut och de var lagom gräddade. 14.00 lät sig Karin Fransson och besökarna väl smaka. Ugnen höll fortfarande bra värme när bröden togs ut och förmodligen hade man kunnat få en omgång bröd till klara. Vi var dock tvungna att ta en paus. Kl.15.30 tände vi en ny eld inne i ugnen (ovanpå bakstenen, som inte hade spruckit). elden fick brinna ca.45 minuter varefter glöden rakades bak och två stycken "ungstrull" sattes in. Efter 50 minuter togs "trullen" ut. De var färdiga och mycket goda. Värmen var fortfarande bra i ugnen när trollen togs ut. Nu hade kalkstensflisan som vi lade in tidigare spruckit i två delar. Under sommaren har vi bakat ytterligare 2 dagar. Bakugnen visar inga tecken på att spricka (förutom den tunna botteplattan, som ju kan bytas ut med jämna mellanrum). Om man börjar med att elda 2-3 timmar och håller elden stor och väl spridd under denna tid, så håller ugnen god värme i ca 2 timmar. Man hinner alltså baka 2 omgångar bröd om man inte gör dem för stora. Sedan räcker det med en kortare uppvärmning av ugnen ½ - 1 timme för att ugnen ska hålla värmen i ytterligare 2 timmar. Ugnen fungerar alltså mycket bra som bakugn, men man kan ändå ifrågasätta om detta varit den primära funktionen. Det går åt oroväckande mycket ved för att få ugnen varm. Kanske har ugnen varit ett sätt att hålla ett hus varmt och extra torrt för lagring av säd. Att kunna rosta malt och värma linfrökakor innan pressning kan också ha varit viktiga skäl till att ha en ugn. Bakning kanske bara var en sekundär användning...

 

De som byggde ugnen var Anna Johansson och Isak Kullman , med hjälp av Ola Svensson och efter idé av Ulf Näsman. Recept på brödet:
Blanda ljummet vatten och rågmjöl till en fast smet/lös deg. Låt stå i 3-4 dagar och rör i blandningen morgon och kväll. Om du har använt ca 1 liter rågmjöl för surdegen behöver du sedan detta till själva "degen":


50 g smör
5 dl vatten
2 msk honung
2 tsk salt
massor av rågmjöl

 

Smält smöret, blanda i vattnet och honungen och saltet. Värm till kroppstemp. Blanda i surdegen och rör slätt. Rör i mjöl och bearbeta degen noga. Ta i mer mjöl tills degen känns smidig och inte för blöt. Låt stå över natten eller i ett helt dygn...

 

Baka ut till lagom stora kakor. T.ex. 20 cm i diameter och 3-4 cm tjocka. Baka på ca 175 grader i ca 50 minuter. (Varm ugn = små bröd + kort tid; svalare ugn = större bröd + längre tid) Denna typ av deg passar bra att fylla för att få så kallade "ungstrulls". Traditionell fyllning är fläsk och lök alt. sill och lök, men det är mycket gott med ost och bacon...

Snabbfakta

Öppettider

Priser

 
Nyheter
Se fler »
 
Antikt och sånt med Peder Lamm den 28 juli

2010-07-28

» Antikt och sånt med Peder Lam...
2010-07-08
» Föreläsare klar till arkeologidagarna - Ludvig Papmehl-Dufay
2010-07-06
» Järnåldersdagarna inleds idag!
2010-06-30
» Eketorps borg i historiskt samarbete!
2010-06-20
» Välkommen till konstveckan!
2010-02-01
» Peder Lamm till Eketorps borg!
 
 
Kommande evenemang
Se fler »
 

2010-07-06

» Järnåldersdagarna den 6-10 ju...
2010-07-28
» Konsert den 28 juli med Dry n` Dusty!
2010-07-28
» Peder Lamm med Antikt och sånt - 28 juli
2010-08-03
» Arkeologidagar den 3-6 augusti
2010-10-01
» Skördefesten 2010 den 1-3 oktober