Bruket med särskilda brudstrumpeband kom till Sverige, troligen från Tyskland, under 1700-talets slut och var vanligt till slutet av 1800-talet. Främst förekom brudstrumpeband hos de övre samhällsklasserna men också bland mer välbeställda i jordbrukarsamhället.
Brudstrumpebanden var en gåva till bruden från till exempel en väninna eller syster.
Sederna kring brudstrumpeband har skiftat mellan tid och plats. Vanligt var att bandet togs av bruden under ceremoniella omständigheter vid bröllopsfesten. I de flesta fall gjordes detta av en ung man, ofta marskalken. Ibland gjorde tärnorna det. Banden gavs sedan ibland till marskalken eller någon annan ung man.
Det finns och har funnits mycket skrock om strumpeband. Banden har, rätt använda, ansetts kunna bota bland annat hjulbenthet och ryggvärk, skrämma bort spöken, göra förlossningar lättare och skydda från ormbett.
Om du tappar ett strumpeband betyder det att någon tänker på dig.
Källa: Hagberg, Louise, Brudstrumpeband: undersökning om strumpebandet, särskilt brudstrumpebandets betydelse, ur Fataburen, 1921.
