maj 2018:
Anna Maria Olsdotters bruddräkt

Anna Marias bruddräkt från 1846 består av liv­stycke, kjol, blus och sjal.

Livstycke och kjol är sytt av vävt rödblått halvsiden, silke och bomull, i satinbindning. Kjolen är sydd i tre våder. På våden mitt fram är ett infällt parti av oblekt linnetyg, så kallad sparlapp. Eftersom plagget alltid användes tillsammans med ett förkläde kunde man spara in på det dyrbara tyget. Sparlappen och att tyget är skarvat i livstycket, små tygbitar har tagits till vara, tyder på att tyget var dyrbart, förmodligen ett köpetyg. Silkeinslaget och att tyget är vävt i satinbindning som kräver minst fem skaft och därmed en mer avancerad vävstol tyder även det på att tyget var dyrbart.

Båda plaggen är dekorerade med mönstervävda band. Dessa är inte original, man kan se att de ursprungliga banden var något bredare. Blusen är sydd av vitt bomullstyg och har broderi på manschett samt vid sömmen mot ärmen. Sjalen är av tunt ylle med frans och tryckt mönsterbård runtom, i ett hörn är den hallstämplad, en kvalitetstämpling av fabriks- och manufakturvaror. Övriga delar som förkläde, huvudbonad, stumpor och skor mm som ursprungligen tillhört dräkten har inte bevarats för eftervärlden.

Dräkten syddes som bruddräkt till Anna Maria Olsdotter, född 1828 i Ugglemad i Torsås socken. Anna Maria kom från mycket enkla förhållanden, hon var dotter till den blinde undantagsmannen och inhyses Olof Persson och hans hustru Christina Junesdotter i Ugglemad. 1846 gifter sig Anna Maria med den 16 år äldre bonden Petter Olsson, född 1812 i Kule­bo i Torsås socken. Vid tiden för giftermålet var han bonde på en gård i Bökagöl i Augerums socken i Blekinge.

Det är intressant att det blev en så kostbar dräkt, den kan knappast ha bekostats av den blivande brudens föräldrar som annars var brukligt. Möjligen har den blivande brudgummen stått för kostnaderna för att överbrygga de sociala och ekonomiska skillnaderna. Detta vet vi förstås inte något om utan kan bara reflektera över hur det kan ha förhållit sig.

Anna Maria och Petter flyttar 1855 från gården i Blekinge till en gård i Troxhult, som var en av de större gårdarna i Gullabo socken. Det är Troxhult och Gullabo socken som långt senare kom att bli förknippade med bruddräkten. Anna Maria och Petter blev barnlösa. Petter dör 1869 och drygt ett år senare gifter Anna Maria om sig med bonden Johan Petters­son, född 1839 i Kallemåla. Paret bor på hennes gård i Troxhult. Även detta par blir barnlöst. Anna Maria dör 1894. Johan gifter om sig 1895 med den 20 år yngre Hilda Charlotta Svensdotter, född 1859 i Trångshult. Johan och Hilda får fem barn, det första barnet heter Sven Edvard och föddes redan 1892 i Kalmar. I husförhörslängden står antecknat att Johan och Hilda erkänner att det är deras barn och 1896 flyttar Sven Edvard till Troxhult. Hilda och Johans äldsta dotter Ingrid föddes samma år. Så småningom tas gården i Troxhult över av sonen Peter Johansson, född 1901.

Efter Hilda är det dottern Ingrid som förvaltar Anna Maria Olsdotters bruddräkt. Den överlämnas av Ingrids barn som gåva till länsmuseet 1996.

På 1920-talet var det ett stort intresse för att ta fram underlag för folkdräkter, härads- och sockendräkter i Sverige. Då gjordes stora efterforskningar bland det äldre folkliga dräktskicket runt om i landet. För Södra Möre härad kom Anna Maria Olsdotters bruddräkt att fungera som underlag. I det arbetet blev kopplingen till Troxhult i Gullabo socken och Södra Möre härad av betydelse även om den ursprungligen möjligen kan anses ha en större koppling till Augerum socken i Blekinge. Rekonstruktionen var klar redan 1925 och tillhandahölls av Kalmar Hemslöjd.

Text: Birgit Körge

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 4 maj 2018 klockan 14.35

Västervik

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar