En vikingatida silverskatt

I januari år 2002 hände det som inte får hända. Den stora mangårdsbyggnaden vid Hellerö Gård i Västra Ed socken, med anor från 1500-talet, eldhärjades och brann ned till grunden. Några år senare när familjen Larsson återuppbyggt mangårdsbygganden hittades något som skulle flytta gårdens månghundraåriga historia ännu längre tillbaka – till vikingatiden. I gräsmattan låg nämligen två vikingatida silvermynt!

Fyndet ledde så småningom till en arkeologisk efterundersökning som utfördes i maj 2008. Arkeologerna använde metalldetektor för att söka av hela gräsmattan och en bit av åkern utanför tomten och träffade på 52 mynt samt en armbygel i massivt silver. Familjen Larsson hade alltså hittat de första mynten tillhörande en vikingatida silverskatt!

Merparten av mynten visade sig vara tyska, men i skatten finns också några engelska, ett arabiskt, ett danskt och ett svenskt mynt. Den äldsta mynttypen är ett tyskt mynt, präglat i Köln för Otto III någon gång mellan år 983-996 e Kr. Många av mynten kan dateras till 1000-talets första hälft, bl a två av de engelska mynten som är präglade för Englands kung Knut den Store år 1016-1035 e Kr. Även det danska myntet är från denna tid och myntades i Roskilde för samma kung som då också regerade i Danmark. Det enda svenska myntet som hittades i Helleröskatten är från tiden 994-1022 e Kr och tillverkades i Sigtuna för Olof Skötkonung. Armbygeln med sina geometriska mönster är av en typ som är vanlig på Gotland och ofta hittas i vikingatida skattfynd på ön.

Dateringarna pekar på att skatten grävdes ner i slutet av 1000-talet. Skatten har sedan legat ostörd i några hundra år fram till anläggandet av säteriet Hellerö, då man började röra om i jorden i samband med ett intensivare jordbruk. Därigenom har mynten spridits ut från sin ursprungliga gömma. Tack vare metalldetektorundersökningen kan man säga ungefär var denna gömma en gång låg.

Skatten är intressant för att präglingarna visar att den har varit del av en aktiv nedläggning, dvs att alla mynt lagts ned vid ett och samma tillfälle. Vidare kan man utifrån präglingen konstatera med mycket stor säkerhet när skatten har grävts ned. Genom präglingen går det också att se från vilka orter och områden som mynten stammar ifrån. Det ger oss information med vilka områden man bedrev handel för ca 1000 år sedan. Förekomsten av ett arabiskt silvermynt är också intressant eftersom dessa normalt inte förekommer i så "sena" skattfynd som denna. De arabiska mynten går ur tiden vid vikingatidens slut då de anses ha haft en alltför dålig silverhalt. Skatten är en av endast 12 myntfynd i länet som överstiger 10 mynt.

Varför skatten har hamnat i jorden vid Hellerö gård kan vi idag bara gissa. Den vanligaste orsaken till att man gömde värdesaker i jorden var de oroligheter som tidvis drabbade det vikingatida samhället, både i Norden och längre söderut i Europa. Kanske bodde här en resande viking som fick en stor mängd silverslantar med sig hem från Europa...

Arkeologerna vid Kalmar läns museum

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 16 augusti 2017 klockan 13.31

Oskarshamn

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar