Intranät
Den här sidan använder webbplatskakor för att föra statistik. Om du godkänner användandet av kakor kan du fortsätta använda webbplatsen annars ska du stänga ner sidan. Acceptera
Restaurang & Kafé Ångkvarnen Kontakta oss Öppettider
Meny

Hungerupproret i Västervik 1917 –­ En näve ifrån en svensk revolution

Artikel i tidningen Kalmar den 18 april 1917. Artikeln beskriver händelserna i Västervik den 14 samt 16 april 1917. Ransoneringskorten har tillhört fil. dr. Fabian Julius Baehrendtz, han var först amanuens därefter föreståndare på Kalmar läns Forn­minnesförening (dvs Kalmar läns museum) mellan åren 1884–1919. Ransonering av livsmedel infördes vid tiden för första världskriget mellan åren 1916 och 1919 på socker, mjölk, bröd och kaffe med flera varor. Foto föreställande tändsticksarbetarnas intågande i staden på Brunnsgatan. Den stora byggnaden bakom planket är Bryggeribyggnaden vid Spötorget vilken revs på 1960-talet för att lämna plats till Folkets Hus. Fotograf: Arvida Ljungkvist. Fotograf: Pierre Rosberg.


Skördeåret 1916 i Sverige kan sammanfattas med ett enda ord – katastrof. Och utanför stod världen i brand när världskriget 1917 gick in på sitt tredje år. 

Sverige styrdes sedan februari 1914 av en så kallad ämbetsmannaregering med Hjalmar Hammarskjöld i spetsen. Regeringen stod handfallen inför det akuta försörjningsläget. Det fanns varken lager eller några uppgjorda planer på vad man skulle ta sig till. Till på köpet upprättade Storbritannien en handelsblockad mot Sverige. Ministären Hammarskjöld fick nu i de breda folklagren öknamnet ”Hungerskjöld”. I januari 1917 blev det ransonering på bröd och spannmål och månaden efter även på kaffe och mjölk.

I slutet av mars 1917 kastade Hammarskjöld in handduken och blev ersatt med en ny högerregering under ledning av fabrikör Carl Swartz. Samtidigt kom svallvågor från marsrevolutionen i Ryssland och socialistisk agitation vann allt mer gehör. Men inte blev försörjningsläget för vanligt folk ett dugg bättre för det! 

Men i Västervik inträffade något som skulle bli mönsterbildande för liknande demonstrationer runt om i landet: 

Lördagen den 14 april 1917 lade byggnadsarbetarna hos ”Byggar­lasse” och stenhuggarna vid Flinks stenhuggeri ner arbetet. Sedan tågade de till kronofogde Lindeberg där de krävde ökad brödtilldelning och sänkta livsmedelspriser. Detta var bara början. 

På måndagsförmiddagen den 16 april lade en mängd arbetare i Västervik ned sitt arbete. I samlad trupp gick man runt till olika offentliga befattningshavare och såväl kronofogde Lindeberg som grosshandlare Tisell fick påhälsning. Den sistnämnde var för övrigt chef för brödbyrån. Stämningen blev allt mer upphetsad och arbetarmassorna drog fram i oordnade horder. Vid några tillfällen stormades affärer och lokaler som tillhörde brödbyrån och spannmålsbyrån. 

På eftermiddagen gav sig en arbetardelegation in i rådhuset för att uppvakta stadens styresmän. Drygt 2000 demonstranter samlades på Stora torget. Arbetaren och syndikalisten Frans Josef Gustafsson klev upp på en packlåda och tog till orda. I sitt tal skildrade han nöden och slog fast att det nu var dags att rätta till missförhållandena. Avslutningsvis utbringade Gustafsson ett leve för solidariteten bland arbetarna. Stämningen var fortsatt upprörd, men inget urartade – arbetarna hade utsett egna ordningsmän. 

För att kanalisera missnöjet och styra över oron till ordnade former, utsågs bland arbetarna en kommitté vilken gavs namnet 16 aprilkommittén. Den formulerade och framförde arbetarnas krav; fler brödkort, åtta timmars arbetsdag och krav på utdelning av sättpotatis.

De styrande gav med sig på några punkter och staden Västervik fick 2000 extra brödkort från Folkhushållningskommissionen. Ett antal affärsmän gick dessutom med på rabatter för arbetare. Exempelvis fick den som tjänade mindre än 3000 kronor om året köpa mjölk med sju öres rabatt.

Nyheterna om vad som hänt i Västervik spred sig och med ostkuststaden som förebild bröt liknande hungerdemonstrationer ut i Kalmar den 18 april och i Norrköping, Eksjö och Västerås den 20 april. Snart följde andra orter efter med demonstrationer, protestmöten, strejker och butiksplundringar. Stor oro rådde nu i hela landet och man var som någon senare uttryckte det bara ”en näve från en svensk revolution”. I juni 1917 drabbade polis samman med stora arbetarmassor på Gustav Adolfs torg i Stockholm.

Sommaren 1917 återgick livet i såväl Västervik som på andra ställen till lugnare former. I början av augusti blixtrade det dock till igen i Västervik med nya oroligheter där såväl arbetsnedläggning som lockouter förekom. Politiskt kom socialdemokraterna att använda hungerdemonstrationerna för att sätta press på Swartzregeringen med krav på allmän och lika rösträtt. Regeringen var splittrad och diskussionernas vågor gick höga beträffande olika lösningar. Den slutliga lösningen blev att invänta resultatet från Andrakammarvalet hösten 1917. 

Därmed blev Carl Swartz historisk som den förste ledande högermannen som erkände den parlamentariska principen att folket, och inte kungen, skulle utse regering. Valet blev en seger för vänsterpartierna. Liberalernas ledare Nils Edén blev statsminister och socialdemokraternas Hjalmar Branting utsågs till finansminister. Detta blev världens första vänsterregering som kommit till makten på fredlig väg.


Demonstration utanför Brödbyrån på Båtsmansgatan. Arbetare från Tannins fabrik och Stegeholms Trävaru AB väntar på besked från sina delegater som uppvaktar Fördelningsnämndens ordförande G. Lindberg. Detta ledde bland annat till ökad tilldelning av brödkort. Fotografen okänd.

Människor som köar för att köpa oransonerat paltbröd eller potatis i hörnet av Storgatan–Bredgatan. Fotograf: Arvida Ljungkvist.

Artikeln i tidningen Kalmar den 18 april 1917. Artikeln beskriver händelserna i Västervik den 14 samt 16 april 1917. Fotograf: Pierre Rosberg.


2017


2016


2015


2014


2013


2012


2011


2010


2009


2008


2007


2006


2005


2004



BarometernÖstranLänsförsäkringarKalmar energiElectrolux Home KalmarLiljas BilLenandersÄngsbackens handelsträdgårdHandelsbanken

Besöksadress: Skeppsbrogatan 51, Ångkvarnen
Postadress: Box 104, 391 21 KALMAR
Telefon: 0480 - 45 13 00 (växel)

Drivs med ProcessWire