Kavelknippe från Horns kungsgård

Kavelknippet består av 18 stycken kavlar, en kavel för varje torp. Kaveln är en sorts dagsverkssticka som användes för att hålla kontroll över och registrera antalet utförda dagsverken. Torpen som tillhörde och låg under Horns kungsgård betalade sitt arrende genom att utföra dagsverken på kungsgården. Varje utfört dagsverke registrerades genom att en skåra sågades i kaveln. Varje kavel bestod av två delar när den var i bruk, en som tillhörde kungsgården och en som tillhörde torparen. Det är bara kungsgårdens kaveldelar som är bevarade.

Vi låter Edith Karlsson, född 1897, berätta om hur det var när hon i unga år gick på dagsverken på Horn och när rättaren kom med kavelknippan.

"Min far August Börjesson var dagsverkstorpare under Horns kungsgård, han hade en arrendekostnad för sitt torp på 365 dagsverken per år och en s.k. "körvecka" med ett par oxar. Det var ett ganska stort torp. Vi hade vanligen fyra kor, ett par oxar och en häst. Dessutom ett par grisar per år till slakt, några får och höns. Vi måste ha dräng, som för det mesta gjorde dagsverken på Horn...

När jag blev vuxen fick jag också gå på dagsverken men jag tjänade aldrig "piga". Ibland fick jag göra dagsverken inomhus hos herrskapet men då var det något särskilt... En annan gång, och det var på våren, fick jag "slå skan" på en äng där korna skulle gå på bete. Med en grov påk med en böj i nedre ändan slog man sönder och spred omkring dyngrökorna som korna lämnat efter sig året innan. Det var ett sätt att sprida gödsel. Då vi hade körvecka fick jag hjälpa till att lassa och sprida dynga. Den lassades på en sätter. Ute på åkern spreds den med dynggrepar på bägge sidor om åket.

Under rågbärgseln fick alla hjälpa till ute på fälten. Rågen slogs med lie och vi fruntimmer fick "ta upp" med rågkrok och binda nekar samt hjälpa till och sätta travar. Då var det liv i luckan på åkern. Svetten rann. Efter varje slag måste liarna henas då det var gott om sten. Då fick vi fruntimmer pusta...

För att kontrollera att torparna fullgjorde sina dagsverken hade rättaren för varje torp en lång sticka, som kallades "kavel". Varje dagsverkare hade med sig sin kavel som passade ihop med en av rättarens kavlar. De båda kavlarna sattes ihop. För varje fullgjort dagsverke sågades det en skåra genom båda stickorna. På så vis kunde aldrig dagsverkarna fuska. När rättaren kom med kavelknippan vid arbetets slut hördes ett unisont mummel. "Nu kommer han med kavelknippan". Det gällde att se upp. Om det inte blev sågat kunde de få göra ett dagsverke extra. Varje dagsverke räknades ha ett värde av en krona under min tid på Horn".

När årets dagsverksskyldighet fullgjorts och avstämning gjordes, kontrollerades kavlarna mot varandra. Stämde antalet skåror mot varandra och man var överens, skars skårorna bort och så var det bara att börja om från början ingen på det nya året.

Horns kungsgård är belägen vid Ölands enda insjö, Hornsjön. Egendomen var ursprungligen i privat ägo, den hade periodvis tillhört kronan innan Gustav Vasa indrog gården till kronan 1551 och gjorde den till kungsladugård. Egendomen var därefter i kronans ägo ända fram till 1937, då den förvärvades av Josef och Margareta Carlsson. Staten förvärvade Horns kungsgård återigen 1971 och nuvarande naturreservat bildades. Samtliga arrendatorer är kända från 1681.

Vid sekelskiftet 1900 hade Horns kungsgård fortfarande kvar sin största utbredning. Till gården hörde 18 torp, vilka betalade sitt "arrende" till kronoarrendatorn i form av dagsverken. Under 1900-talets början styckades undan för undan torpen av till självständiga gårdar. 1915-16 avstyckades 14 torp. De sista torpen avstyckades samtidigt med huvudgården och kom i privat ägo1937. Allteftersom torpen blev självständiga gårdar upphörde också systemet med dagsverksskyldigheten. Kontrollsystemet med kavelknippan var således i bruk inpå 1930-talet.

Kavelknippet skänktes till länsmuseet omkr 1935 av arrendator Josef Carlsson på Horns kungsgård.

Litteratur:
Gösta Engdahl. 1992. Edith Karlsson, född Börjesson berättar... Öländsk bygd, Åkerbo Hembygdskrets Årsbok 1992.
Bo Lindell. 1996. Om Horns kungsgård. Högby socken på Öland.

Birgit Körge
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 16 augusti 2017 klockan 13.01

Kristdala

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar