oktober 2017:
Klockan på Rifa

När Rifafabriken revs i våras, meddelade Hans Uddenberg, boende i Oxhagen, att det fanns en väggklocka kvar i lokalerna. Efter några samtal med fastighetsägaren, Ronny Nilson, och rivningsföretaget, fick undertecknad ta hand om den.

Klockan hängde på väggen i matsalen över brickinlämningen och lär sannolikt haft samma plats sedan starten 1964. Jag kommer ihåg den från då jag började på Rifa 1971. Det satt ett centralur i källaren som styrde alla klockor och även stämpeluren med minut­puls. Alla klockorna stegade samtidigt fram ett minutsteg och denna klocka är av en sådan typ. Även stämpelklockorna styrdes på detta sätt. Ett vanligt sätt inom industrin att registrera arbetstidens början och slut för dagen.

Idén att den skulle sparas och kontakt skulle tas med Kalmar läns museum kom från Hans Uddenberg. Länsmuseet ville göra klockan till en symbol för fabriken och ställa ut den som månadens före­mål. Alla som har arbetat på Rifa har vid något tillfälle garanterat tittat på denna klocka.

Till den största delen avslutades produktionen i fabriken i december 2005 och flyttades till fabrikerna i Suomussalmi, Finland och Batam, Indonesien. Kvar i Kalmar var lackeringsprocessen, en vital process för produktion av kondensatorer med papper som dielektrikum. Men 2008 flyttades även den produktionen till Suomussalmi, och därmed var hela Rifaepoken avslutad och de sista personerna lämnade fabriken.

I Rifafabriken tillverkades kondensatorer som är en passiv elektronisk komponent. I folkmun var det en annan passiv komponent som tillverkades – nämligen motstånd – men detta var helt fel. Vad är då en kondensator? Jo, den kan lagra elektrisk laddning (energi). Till skillnad mot ackumulatorer kan den laddas upp och laddas ur ett obegränsat antal gånger och det går snabbt.

Kondensatorerna som tillverkades bestod av tunna plast- och pappers­filmer. Plastfilmer tunnare än 1 µm (<1/1000mm) användes och något tjockare för papper 7 µm–15 µm (7-15/1000 mm). Materialen är vanliga i dessa sammanhang. Kondensatorn karaktäriseras av sin kapacitans som mäts i Farad (F). En stor enhet och mera använd är mikrofarad, pikofarad och nanofarad.

Kondensatorer har vi runt omkring oss i stora antal exempelvis i TV-apparater, mobiltelefoner, elektriska hushållsapparater, dammsugare och larm med mera.

Under en period på 1980-talet tillverkades också produktions- och testutrustningar vilket bidrog starkt till Rifas utveckling.

Text skriven av Hans Larsson
F.d. medarbetare på Rifa

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 5 oktober 2017 klockan 08.00

Fagerhult

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar