Om ölandsnötter och nötknäppare

Ölandsnötter

Genom sekler har ölandsnötter varit en över hela landet berömd läckerhet. Man vet exempelvis vilka mängder som gick åt i det kungliga hushållet på Kalmar slott under vasatiden. Hasselnötter hade förhållandevis stor betydelse i hushållningen och utgjorde en av Ölands stapelvaror i äldre tid.

Om ölandsnötternas värde och om hur de skördas berättar Carl von Linné 1741 i sin ”Öländska Resa” och kyrkoherde Pehr Ahlqvist 1799 i ”Samlingar till Ölands Historia och Beskrifning”, handskrift i Kalmar läns museum.

Genom Linné får vi veta att det på Öland var straffbart att plocka nötter före ”Barthelsmässodagen” (24 augusti) och att nötterna såldes för 10-16 styver skäppan. Jämförelsevis kan nämnas att en tunna nötter motsvarade då värdet av en halv tunna råg. Linné skriver också att på Ölands västra sida finns mer ek, hassel och lind än på någon annan ort i Sverige och att inhysesfolkets samlande av nötter bidrar till att de föder sig bra.

Nästan 60 år senare beklagar sig Ahlqvist över skogen och att ölandsborna måste köpa det mesta i fråga om ved och byggnadsmaterial från Småland. Den enda förmån ölänningarna har av skogen är hasselbuskens nötter, men konstaterar samtidigt att de kommer att utrotas i samma takt som hasselskogen försvinner. Ahlqvist skriver därefter några rader om sättet att skörda nötter på Öland så som han kom ihåg det från sin ungdom.

”Sant är likväl, att många tunnor av denna frukt årligen komma åt andra orter, varest de begärligt efterfrågas och dyrt betalas, antingen därföre att de äro bättre än andra eller att man tror dem så vara. I gamla tider såg man hassel i form av träd ända till 6 tums diameter. I slutet av september gick man då ut med en klubba, med vilken man slog hårt på hasselstammen. Nötterna föllo då ner på marken utan sina hylsor. Dessa nötter kallades hammarnötter. Ingen må tro, att sådana nu finnas även om de givas ut därföre. Vid första snöfall om vintern brukade man att gå ut försedd med ett järnspjut. Man gav då akt om några spår efter råttor syntes i den nyfallna snön. Dem följde man ända till råttornas bon, varefter spjutet nedsköts i jorden, då man kände om råttorna samlat sig något vinterförråd av nötter, vilka i det fallet uppgrävdes och borttogos. Dessa kallades spjut- eller musnötter och äro delikatast. Nu avrivas de omogna på de små hässlar här finnas. Icke desto mindre finna de snäll och säker avkastning.”

Nötknäppare

Nötknäppare av trä från 1700- och 1800-talen i form av charmigt skulpterade gubbar och vandrande gesäller med ränsel på ryggen.

Figurerna, från vänster, har brukats i Högsrum, i Gärdslösa och i Rönnerum i Högsrum socken på Öland, figuren längst till höger har brukats i Kalmar. Nötknäpparfigurerna är konstruerade så att nöten knäcks i dess mun. Den något mer praktiska och funktionella nötknäpparholken med skruv har brukats i Gillsätra i Glömminge socken på Öland.

Birgit Körge
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 16 augusti 2017 klockan 13.05

Gärdslösa

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar