Rätten att rösta

Den 19 september 2010 går det svenska folket till val. Alla medborgare över 18 år har rätt att utse de 349 ledamöterna i Riksdagen och alla som varit mantalsskrivna i Sverige mer än tre år har rätt att utse ledamöter till landstingens och kommunernas fullmäktige.

Det här tar vi för självklart. Många röstar i förväg via post. Det förs diskussioner om att man skall införa möjligheten att rösta via Internet eller SMS, allt för att underlätta röstandet och hålla valdeltagandet högt. Röstande har blivit ett måste, ett tvång, ett besvär. För att vi skall fortsätta delta i den demokratiska processen kräver vi att det skall ske helt på våra villkor.

Så har det inte alltid varit. Den allmänna och lika rösträtten i Sverige är 90 år gammal och föregicks av en lång och bitvis hård kamp. År 1865 ersattes ståndsriksdagen av tvåkammarriksdagen. Denna skulle bättre avspegla samhället, men var på intet sätt avsedd att representera folket. Den första kammaren skulle representera de förmögna klasserna. Den skulle motverka förhastade förändringar. Valen var indirekta, genom elektorer som valts kommunalt, och valbara var bara män över 35 år och med hög inkomst. Genom att den kommunala rösträtten var graderad, d v s att man hade fler röster ju högre inkomster man hade innebar elektorssystemet att vissa mycket förmögna män kunde föra fram sina egna riksdagsmän till första kammaren.

Andra kammaren skulle vara mer folklig och står för förändring. Till andra kammaren hade man rösträtt om man var man över 21 år och hade en inkomst på minst 800 riksdaler per år. Detta innebar att dryga 9% av befolkningen hade rösträtt till andra kammaren 1870. Med åren ökade antalet genom att inkomsterna steg och 1910 hade 60% av alla män över 21 år rösträtt till andra kammaren. Till den första kammaren verkade inkomstökningarna åt motsatt håll; fler och fler fick många röster, ibland upp till 100 röster för en person. Makten fortfor att vara koncentrerad till en ekonomisk elit.

Missnöjet med det ojämlika valsystemet ökade. Arbetarna blev mer politiskt aktiva och började kräva rätt att delat i styret. Genom värnpliktsreformen 1901 restes även parollen "En man - ett gevär - en röst!" Demonstrationer hölls och 1902 deltog 120 000 personer i en storstrejk för allmän rösträtt.

1907 beslöt Riksdagen att införa allmän och lika rösträtt för män till andra kammaren. Elva år senare, i skuggan av den ryska revolutionen, beslöts att avskaffa den graderade rösträtten i kommunalvalen och ge kvinnor rösträtt på samma villkor som män. Den nya ordningen tillämpades första gången i kommunalvalen 1919 och i riksdagsval 1921.

Eva-Lena Holmgren
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 16 augusti 2017 klockan 12.50

Källa ödekyrka

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar