Genom att använda webbplatasen godkänner du vår användning av webbplatskakor. Jag godkänner! | Vad är webbplatskakor?

24 september är guidningen av Kronan flyttad till klockan 14:00.

Silverstämpeln avslöjar ett guldsmedsöde

Saltkaren i porfyr med infattning i silver är tillverkade av guldsmeden Axel Otto Nordstedt i Västervik där han var verksam 1812–1814. Axel föddes i Högby socken på norra Öland år 1789. Hans föräldrar var gästgivare i Bläsinge och de hade nio barn. Fadern dog år 1807 och tre år senare flyttade Axel till Västervik för att bli guldsmedslärling. Hans bror Nils var redan lärling hos Carl Wennerström som är ortens enda guldsmed vid denna tid och till honom kom även Axel.

Det går till en början bra för Axel, han måste ha varit en begåvad och intresserad lärling och senare gesäll som snabbt tog till sig hantverket. Redan 1812, när han var 23 år gammal fick han burskap i Västervik. Den som hade blivit borgare i en viss stad och alltså vunnit burskap där hade vissa lagstadgade rättigheter såsom rätt att bedriva näringsverksamhet, hantverk eller handel men även skyldigheter som att betala skatt och delta i brandvakthållning. Nu låg framtiden utstakad, och det gällde bara att driva verksamheten, få kunder och ta in gesäller. Han bor vid denna tid i Västra Kv 21, Östra kyrkogatan 34.

Det är nu Axel tillverkar de två infattningarna. Tillverkningen av porfyrföremål startade industriellt i Sverige 1789 och just porfyren i dessa saltkar kallas Gammal Klitt, Älvdalsporfyr. Vi vet idag inte om Axels uppdragsgivare själv försåg honom med porfyr­salt­karen och bad om förslag till infattning men det är tänkbart att så var fallet. 
Saltkaren är ovanliga och Axels gestaltning tyder på en känsla för form där han till fullo utnyttjar de tolv fasetterna genom att göra ovala genombrott istället för det gängse genombrutna galler­verket. Kulfötter är omtyckta element inom silversmidet sedan barocken.

Axel bedriver sin verksamhet i två år men sen händer något som innebär att han ger upp sitt burskap. År 1814 blir han gesäll hos den guldsmed som lärt upp honom, Carl Wennerström. År 1817 flyttar Axel till Norrköping men är fyra år senare tillbaka i Västervik. Det finns en anteckning om att han flyttat vidare till Visby där hans bror Nils var verksam. Han återkommer åter igen till Västervik, när exakt går inte att fastställa. Axel blir 1826 sjuk i ”rötfeber” vilket idag motsvarar en rad olika feber­sjukdomar. Han dör ogift 37 år gammal och begravs intill Sankta Gertruds kyrka i Västervik.

De två saltkaren inköptes av Kalmar läns museum 2016. Inventarienummer KLM045830.

Richard Edlund
antikvarie
 

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 30 juni 2017 klockan 11.15

Påryd

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar