november 2009:
Skarpt läge på Tullbron

Genom november månads föremål får vi en inblick i, och en ögonblicksbild från 1860-talets Kalmar. Tullbron hade varit i tjänst ett tiotal år och den nybildade Skarpskyttekåren marscherar över bron. Flera damer med vackra klänningar går åt sidan och lämnar plats åt de stiliga uniformsklädda herrarna. Kanske utbyts det blickar…

Sedan 1600-talet då Kalmar flyttades till Kvarnholmen har besökare betalat tull för att ta in varor till Kvarnholmen. Från 1600-talet och fram till 1852 gick huvudinfarten från landsidan in till Kvarnholmen via två träbroar. År 1852 var den nya huvudinfarten klar - Tullbron.

Förutom tull hade staden rätt att ta ut bropenningar, som skulle finansiera underhåll och byggande av broarna in till staden. Har ni någon gång åkt över Öresundsbron så har ni upplevt samma system - man betalar för sig. Tullhyttan som ofta kallas Rotundan och som syns på tavlan här intill uppfördes 1857. Den är byggd som vaktstuga och övernattningsbostad åt brovaktaren.

1941 intervjuas Johan August Petersson, vars far var siste brovaktaren. Petersson berättar att hans far under en flera år arbetade som vakt i det lilla huset. Redan vid fyratiden på morgonen fick man vara på benen om man skulle sköta sitt jobb rätt, då de första resenärerna kom. Man hade god utsikt från hyttan med fönster åt flera håll och som extra hemtrevnad dessutom en kakelugn som gav sprakande hemkänsla. Det var folk från landsorten som i regel passerade den nya Tullbron. De fortsatte in till Stortorget med sina hästskjutsar och sålde sina varor direkt från vagnen.

Under 1800-talets andra hälft var det alltså här som folk från landsbygden passerade den nya Tullbron på väg in till staden. Byggnaden användes som vaktstuga till årsskiftet 1872-73 då systemet med bropenningar avskaffades. Då slog man igen den gamla hyttan. Därefter finns det uppgifter om att det var i Rotundans knappa utrymmen, som Kalmars första obduktion utfördes. Och det var här, i stadens då minsta officiella byggnad, som skolbarnen på 1920-talet på sin frukostrast från Tullskolan kunde köpa saltlakrits, kokosbollar och glasyröverdragna äpplen.

Efter att på 1980-talet ha fungerat som Nattmuseum har huset nu renoverats och används som utställningslokal av Kalmar Konstmuseum. Titta in nästa gång du går förbi!

Tavlan finns i länsmuseets samlingar sedan 1938 och är målad omkring 1865, troligen av fanjunkaren och konstnären S. G. Lindblom. Länsmuseet fick tavlan i gåva av Anna Holmberg, Stiftelsen "Hemmet", Kalmar genom intendent Manne Hofrén. "Hemmet" hade sina lokaler i det som nu är Slottshotellet i Slottsallén .

Förutom bron och Rotundan är den marscherande Skarpskyttekåren det viktigaste motivet i tavlan. I bakgrunden finns även intressanta nu rivna byggnader. Det stora röda huset i fonden låg ungefär där Sporthörnan ligger idag. Intill syns även ett par ståtliga väderkvarnar, varav någon kanske ännu finns kvar efter flyttning till Öland.

Skarpskytterörelsen startade i Kalmar vid ett sammanträde på Witts Hotell 1860, då en förening bildades med rektor O. E. L. Dahm som ordförande. Syftet var att bygga upp lokala beväpnade enheter av frivilliga som skulle förstärka försvaret. Redan 1861 inordnades Skarpskytterörelsen i rikets försvarsmakt och ställdes under krigslagarna. Skarpskyttarna var skyldiga att tjänstgöra inom sitt verksamhetsområde. Detta utvidgades 1863 från Kalmar stads- och landsförsamling till att omfatta även Norra och Södra Möre härader varvid Kalmar och Möre Skarpskytteförening bildades. Föreningens aktiva medlemmar bildade en skarpskyttekår med militär organisation, beväpning samt uniformer och hade befäl med samma grader som i armén. Som mest omfattades Skarpskytterörelsen i Kalmarbygden av 18 kompanier med 1411 skarpskyttar år 1863. Övningar genomfördes bl.a. på Kulltorps slätt och på nybyggda skjutbanor varav den i Kalmarsundsparken kan nämnas. Den sträckte sig från Gustav Vasagatan ner mot Kalmarsund längs den allé, som ännu delvis finns kvar. Verksamheten finansierades med statsbidrag, landstingsanslag och hela hundskatten förutom överskott vid festarrangemang och liknande. Vid övningar liksom vid fester marscherade Skarpskyttekåren med egen musikkår, tamburmajor, fanbärare och fanpluton i täten. Egen sångkör lär ha förekommit och skarpskyttesånger, dikter och instrumentalstycken skapades av entusiastiska lokala förmågor. Efterhand minskade intresset och Skarpskytterörelsen tynade bort. År 1883 bildades Kalmar Skyttegille där intresserade skyttar ur Skarpskyttekåren kunde fortsätta med tävlingsskytte.

Källor och lästips:
Skarpskytterörelsen: www.kalmarlexikon.se detta stycke av Gunnar Magnusson
Åtgärdsförslag och historik för Rotundan 2005 av Örjan Molander, Kalmar läns museum
Manne Hofrén, "Skarpskytterörelsen i Kalmar"

Örjan Molander
Antikvarie

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

Sidan uppdaterades 16 augusti 2017 klockan 13.28

Västerviks skärgård

Tack för besöket!

Hittade du inte det du letade efter? Här kan du söka på hemsidan och i museets samlingar