Påskäggen

Förr började hönsen värpa ägg på vårkanten efter ett långt vinteruppehåll 28. Det var då en stor händelse för människor att åter få tillgång till färsk mat. Under fastan som föregick påsken var det dessutom under medeltiden förbjudet att äta äggmat. Att skänka bort påskägg i gåva är en gammal sedvänja 29. Under medeltiden var det brukligt i Lunds stift att sockenborna gav prästen och klockaren påskmat som bestod av ägg. Detta avskaffades inte förrän på 1800-talet 30. Att ge bort ägg ungdomar emellan innebar att äggen skulle vara så vackra som möjligt. De förseddes med namn och årtal och skänktes som fästmansgåvor. De kunde även färgas, vilket är en sed som funnits sedan 1700-talet i Sverige och kan beläggas från 1200-talets England. Det var vanligt att använda naturliga färgämnen. Idag är det brukligt att familjen samlas på påskafton för att pryda de ägg som skall ätas vid påskbordet. De okokta äggen kan målas med färgpennor eller vaxkritor. Förutom att måla äggen med färg kan man vira lökskal runt äggen innan de koks, eller sätta fast ett blad på dem. Vill man få dem randiga ägg kan man knyta en bit tråd runt ägget före kokning. Det går också att rista mönster med kniv på äggen 31. Ett sätt att bevara äggen länge är att göra små hål i var sin ände av ägget och blåsa ut innandömet. Därefter kan äggen färgas genom att man kokar dem med olika ingredienser beroende på vilken färg man vill att de skall ha. Fänkål ger en gulbrun ton. Gul färg kan man få med hjälp av saffran. Röd färg får man om man virar äggen i rödlöksskal och rödbetssaft. Blåa ägg får man om läger i ett blått papper i kokvattnet. Såplut ger en violett färg. Ägget är en symbol för uppståndelsen. Liksom kycklingen stiger ut ur äggskalet, förväntas de döda stiga upp ur graven på den yttersta dagen, såsom Jesus gjorde på påskdagen 32. Under katolska tiden var det förbjudet att äta ägg under fastan. Konstgjorda påskägg började dyka upp under slutet av 1700-talet. Då gav personer inom de högre stånden bort ägg gjorda av glas, porslin eller ädelmetaller som vänskapsgåvor eller faddergåvor. Särskilt berömda påskägg är de som guldsmeden Carl Fabergé började tillverka som överraskningsägg åt den ryska tsarfamiljen, när de firade påsk år 1885 33. Enklare ägg gjorda av papier maché eller socker blev vanliga under 1800-talet. Tittäggen som ofta var tillverkade av alabaster var försedda med vackert dekorerade landskap inuti. Idag tillverkas äggen ofta av kristyr. Ägg finns även i form av godis till påsk, då det går att köpa allt från marsipanägg, dragéeägg till chokladägg som har någon sorts fyllning bestående av nougat eller tryffel beroende på vad var och en har för smak.