Påskens gula färg

Den gula färgen kan kopplas till solens gula färg och föreställningen i folktron att om man går upp tidigt på påskdagens morgon kan man få se solen dansa eller se den göra tre glädjesprång. Solens andliga eller mytiska glädjedans har uppfattats bokstavligt och knutits an till ett naturfenomen som ögat har ansetts kunna uppfatta och bekräfta. Andra aspekter på den gula färgen har delvis med naturen att göra. På våren värpte hönorna ägg efter ett långt vinteruppehöll. Äggens gulor symboliserar återuppståndelsen och solen. Om hönorna fick ruva på sina ägg tillräckligt länge kom kycklingar som också kan vara gula till färgen och till påsken blommar ofta påskliljorna. Sedan 1700-talet har påskriset dekorerats med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Det kunde också ha färgade pappersremsor som var försedda med rim. Rimmen fanns kvar fram till 1940-talet och gick att köpa hos bok- och pappershandlare. Seden att ta in påskris blev vanligt förekommande under 1920- och 30-talen. Påskriset påminner om vårens grönska. Det användes i bondesamhällets Sverige till långfredagens risning. Någon gång på 1930-talet började det dekoreras med färgade fjädrar, pappersblommor och kycklingar gjorda av bomull.