Påskens mat

På Askonsdagen var det vanligt i bondesamhället att folk åt korngrynsgröt strödd med aska. På skärtorsdagen åt man kål i södra Sverige. På långfredagen var det vanligt med salt sill utan dricka. En del åt lutfisk. Kött var förbjudet. Idag förekommer lax som rätt denna dag. På påskafton serveras ofta en påskbuffé, med rätter som påminner en del om dem som finns på julbordet. Det är vanligt att inleda måltiden med olika typer av sill och strömmingsinläggningar samt olika äggrätter. Man förknippar ofta påsken med ägg, vilket har sin grund i att hönorna förr brukade värpa ägg på vårkanten efter ett vinteruppehåll. Det andra skälet är att det var en fasteperiod innan påsk som innebar att folk fick spara på äggen tills fastan var över och först då kunde de konsumera dem. Idag finns det ägg att tillgå året runt. Kalla äggrätter kan bestå av hårdkokta ägg som halveras på tvären eller längden. De kan fyllas med kaviar, ansjovis eller sardeller och sedan garneras med persilja. En annan vanligt förekommande fyllning är majonnäs och räkor. En varm äggrätt är pocherade ägg med löjrom- eller sikromssås. Sillrätterna består av inlagd sill med rödlök och glasmästarsill. Fiskrätterna kan utgöras av rökt böckling samt gravad och kokt lax. Lammkött hör påsken till. Lammet kan tillagas som lammgryta med citron eller lammstek. Småvarma rätter brukar innehålla Janssons frestelse, någon form av omelett, potatisgratäng och kanske sillpotatis. Köttbullar brukar finnas på påskbordet liksom prinskorv, äggröra och spenat. Därtill kommer olika former av sallader. Vill man kan man avsluta med en liten ostbricka och en påsktårta till kaffet. På påskdagen äts lammkött på sina håll ibland med nässelsoppa som förrätt och gärna med en påsktårta som dessert.