30 oktober 2012

Finns det olika vasstak?

Stråtak är ett gemensamt ord för vasstak och halmtak. Förr i tiden var det mycket vanligt med halmtak på ladugårdar, ängslador och andra uthus i hela länet. Även ladugårdar på fastlandet i Småland hade oftast halmtak. Under 1900-talet försvann dessa och ersatts med andra material, först spån eller tegel och senare eternit eller plåt. När halmen stråförkortades under andra hälften av 1900-talet blev stråna för korta för taktäckning. Med moderna skördetröskor slogs också stråna sönder. Därför övergick man mer till vass. Vass finns lokalt vid olika insjöar och längs Kalmarkusten. Även Öland har vass som använts till taktäckning, t ex i Hornsjön. Idag importeras mycket av den vass som används till takläggning, från länder som Estland, Lettland och Polen.  Längre tillbaka i tiden lades halmtaken obundna och nedtyngda med slanor eller stenar för att ligga kvar. Från slutet av 1700-talet blev det vanligare att taken bands fast i undertaket. De blev då mer hållbara. Idag förekommer bara bundna tak, men så sent som på 1930-talet fanns fortfarande ett och annat obundet tak kvar i länet.   Det fanns flera fördelar med halmtak förr; Man hade själv råvaran, halmen, och man hade de pinnar och vidjor i skogen som behövdes till undertaket och till pinnar att binda mot som finns inne i vassen, binderaft. Man hade också egen arbetskraft på gården.   Förr fanns det många lokala varianter på hur man utformade t ex vindskivor, takktråkor, takfot och den känsliga punkten över nock som kallas moning på Öland och ryggning i Småland. Än idag har man behållit den traditionen att ha sk hång, ca 180 cm långa kluvna ekträn i kors över nocken, på södra Öland medan detta inte förekommer på norra. Där håller man idag i stället moningen på plats med hjälp av nät. Eftersom det är få vassläggare idag till skillnad från förr, så har många av de tak som finns bevarade lagts om på ett likartat sätt.   Det är viktigt om man har ett stråtak att man dokumenterar så noga man kan och letar ledtrådar från förr. Det finns olika sorters undertak, den unika högsuleladan, det kan finnas kvar vidjor som undertaket eller halmen bands med förr, man kan studera detaljer som vindskivor, takkråkor med mera. Har man tur att hitta gamla fotografier kan man studera längden på hången och andra detaljer.  Om ladan med stråtak ligger i en miljö där hela gården är välbevarad och ålderdomlig så ökar det kulturhistoriska värdet än mer. Om man vill renovera sitt gamla stråtak kan man söka byggnadsvårdsbidrag från länsstyrelsen i Kalmar. Anlita också en antikvarisk expert. Lycka till!  Susann Johannisson   Faktabladen kan beställas på www.kalmarlansmuseum.se